ramlar runt i klack 1.1
I måndags krängde jag på mig mina mary poppin högklackade skor, tidigare nämnt vet ni ju att jag egentligen inte kan gå i såna skor, men har man en värdelös måndag framför sig så behöver man ibland känna sig lite äventyrlig. Jag kände mig supersnygg i min Rosie the Riveter sjalett och favorit kjol. På eftermiddagen började mina fötter värka efter allt spring fram och tillbaka mellan borden och jag sjöng en lite klagovals inför min kollega. Vanligvis har ju jag aldrig högklackade skor på mig, dels för att jag ser ur dum ut när jag går, men också för att risken att jag ramlar är så stor (vi har dessutom heltäckningsmatta här på jobbet och kanske är det bara jag men det försvårar det hela ännu mera). Min kollega svarade mig iaf med
“but you look so nice today, you should wear your high-heels Everyday!”
Jag var nöjd med komplimangen men på bussen hem satte jag glatt på mig mina tygskor från penneys och kände mig som mitt vanliga jag igen.
Dagen därpå, tisdag, kom jag till jobbet i vanlig klädstil; tygskor (inte enbart även om det hade varit ett äventyr värt att blogga om).Jag mötte min kollega I korridoren, hon stannade upp, tittade ner på mina trasiga skor och sa “where is your high-heels?!” och skakade på huvudet.
Eftersom jag tidigare fått kommentarer om att jag alltid har lågskor på mig börjar jag undra om det här inte längre är komplimanger som jag får när jag har mina “finskor” på mig utan en uppfostran i business-klädsel.
Snart får jag säkert ett email från HR om vet och etikett.
Och förresten. Tröjan jag hade på mig på tisdagen är grön med brunt monster, ska vara kvistar och blad, som min syster tryckt. En annan kollega kom då fram till mig och sa:
“åh nej, har du spillt kaffe över dig!?”
