Annica

Det snurrar musik i mitt huvud, på ett ganska rörigt sätt.

Jag började min dag med en fantastisk pianolektion, en riktig aha-upplevelse. Det var som om hela musikvärlden öppnades för mig, helt plötsligt föll allt på plats och jag gick därifrån med ett Stor leende på läpparna! Men lyckan varade inte länge tyvärr, på Soul lektionen fick jag totalsläpp och hittade inga ackord eller ens en takt att följa och jag var nära till tårar när min lärare frågade om det kändes okej att spela piano. Inte blev det bättre när jag tog mod till mig att sjunga solo i vokal ensemblen, jag föll pladask.. eller sprang in i en tegelvägg snarare. Jag fann dock lite tröst i Elins äppelpaj vid fikarasten, tog ett djupt andetag och började om.
Jag och några vänner ska spela på en kulturnatt i närliggande stad (jag säger inte vilken såklart) och till min förvåning skulle tydligen jag sjunga solo på "the quiz", en inte helt lätt låt upptäckte jag, en mick ställdes framför mig och jag fick panik. Det var som om den skulle äta upp mig, svälja mig hel och jag tror den hånlog mot mig hela tiden. Där tappade jag allt hopp, tragglade mig igenom låten med lite hjälp av Amelies pepp-rop och drog en lättnadens suck när min ensemble föreslog att vi skulle ta och spela på en annan låt.

Nu sitter jag här igen, med prestationsångesten i halsgropen, och känsla av misslyckande bubblande i magen.
Och egentligen vet jag att så här är det, upp och ner. Ibland går det bra, ibland inte och att tanken är att jag ska lära mig.
Imorgon är en annan dag och jag tror den blir bra!

Som en klok kvinna en gång sa
"för det Är bra!"  <3

Ja så illa gick det ju ändå inte i förra inlägget, bortsett från några stavfel. Och jag kanske ska erkänna att även ikväll skriver jag med några droppar alkohol i kroppen.

Så, en lägesrapport från sist.
Det är fortfarande en fantastisk stämning här!  I fredags var jag "ledig", tanken va att jag skulle plugga och ordna upp lite tråkiga saker som jag inte hunnit med (eller kanske egentligen skjutit upp), men riktigt så blev det inte. Jag sov alldeles för länge, hade en lång frukost och städade lägenheten tillsammans med Hanna. När alkoholen var inhandlad och maten stoppad i magen var det dags för kalas. Förfest här på Haket och i högklackat bar det sen iväg till nästa kollektiv för tequila party (nej jag drack inte tequila, den missen går jag inte på igen). En ypperlig kväll med dans, sång, skratt och allt annat som tillhör. Jag krävde en efterfest, Petrus stod för husrum och Niels bjöd på bullar och lakritsshots (som jag såklart skulle ha två av). Jag blev kastrullfull så hela rummet gungade men lyckades med stadig hand rita en fin mustasch på värden som somnat. På lördagen satt jag och Hanna och gnällde i soffan men bestämde oss sen för att ta tag i vårt elände och göra något vettigt av dagen. Jag matade ankorna vid ån, hängde på skolan lite, spelade fotboll och avslutade kvällen med lite sällskaps spel.
Idag vaknade jag utvilad och nöjd, hade en mysig frukost med Karin och vi klurade på vilka låtar vi ska uppträda med på kommande spelningar. Sen tog vi en cykeltur och utforskade Norberg (det tog ungefär 50 minuter). Men sen började alkoholabstinensen klia lite så vi bjöd hit vänner för middag. Niels bjöd som vanligt på spännande drinkar och dansgänget fick till och med rasta våra fötter. Några valde att spela basket men jag följde med det lite tröttare folket hem till Jacob för att kolla på film, sen avrundade Haket kvällen med en liten jam session i köket.

Ännu en trevligt helg i Norberg men nu är den över och det är dags att sova, för imorgon är det måndag o då ska jag spela massa piano hela dagen!

Jodå, jag lever. Och nu när jag äntligen har ro, tillgång och tid att skriva så känns det som helt fel dag att berätta för er att jag har det bra och är glad. Så jag ska gå upp, ta en kopp kaffe och kanske efter det kan jag göra er avsundsjuka!

Så här ligger jag alltså, på en madrass i mitt flickrum. Sängen och garderoberna står i släpkärran (som jag bestämt ska köra imorgon, någon gång måste jag ju lära mig!), resten av min packning står i hallen. Bredvid mig står ett dragspel och en hel del dammråttor - det är ingen prinsessa på ärten som skriver ikväll!
Det är alltså nu jag ska vara nervös, om jag ska följa traditionen, men jag är för trött för det så jag antar att det kommer vid frukostbordet (jag äter dåligt när jag är nervös). Jag är så trött på packning nu att jag är redo att ge upp, och än är det inte över, sakerna ska in i bilen för att sen bäras upp till mitt nya boende. Ja, mitt nya boende.. det är en konstig sak att säga. Det här sommarlovet ska ta slut, jag ska inte längre låna mammas bil för att rymma bort från de här orangea väggarna, sitta på altanen med min bok, spela på det där lite för tunga pianot, gå ut med hundarna och förmodligen kommer de långa sovmorgnarna inte längre ge mig ångest. Det lät som om jag ska avrättas imorgon, så illa är det ju verkligen inte, men lite vemod kan man väl skrapa fram för jag gillar ju trots allt traditioner. Känner mig egentligen lite för rörig, tom, full och alldeles för trött för att skriva om alla känslor just nu..

Så. Vi hörs en annan dag.. från en annan plats i Sverige!

Nu börjar det dra ihop sig, om två dagar flyttar jag till Norberg. Igår skrev jag ner en lista på saker att göra och lyckades faktiskt bocka av hälften av den, men jag har sparat dom jobbigaste till sist.. såklart! Jag som trott att jag inte har så mycket saker att ta med mig till mitt nya boende fick ännu en gång smaka på min blåögd het och skrattade åt alla lådor som står överallt. Min syster har hittat en ny cykel åt mig! Även den här är "lånad" enligt Cykel maffians alla regler, fast lite mer hederligt faktiskt. Jag är nöjd, den är ju röd! Igår rensade jag ur mammas kryddhyllor och jag slängde dessutom 15 par skor (fråga inte hur många jag har kvar).
Det går bra nu, kompis det går bra nu!

En sen timme igår kväll ringde Johanna upp mig på Skype och vi skrattade, gjorde ett test om vilket parti vi borde rösta på och tömde våra hjärtan och för två timmar var det precis som om hon var här bredvid mig. Samtidigt kändes det som om jag var 15 år igen när jag blockerade mammas o pappas telefonlinje med att vara fjortis i telefon i timtal. Back in the days på många sätt!
I måndags sa Ylva "jag är så stolt när jag går bredvid dig", Anna-Lotta skickade sin vänskap via sms, på det mest finaste sättet någonsin och imorgon ska jag och syster äta pannkakor för hon har tagit halva dagen ledigt för att leka med mig! Love is in the air!

I morse vaknade jag ovanligt sent, med en varm hund i sängen, och mamma sa "ska du sova bort hela dagen?" när jag groggy satte mig vid köksbordet med en stor kaffe. Fick lite ångest över att ha sovit så länge och så här en timme senare har jag fortfarande inte vaknat så jag tar en till kopp kaffe. "jag har ju semester" biter inte på det här, eftersom jag hatar att sova alldeles för länge.

Nu är det nog dags att sparka liv i den här trasmattan jag har några syprojekt att ta tag i!

Idag har jag och Nina gjort Uppsala. I spöregn (så mycket att jag fick stanna bilen på E4an för att jag inte såg nåt) åkte jag in för att träffa henne, mina 3 € tygskor från Penneys blev blöta på några få sekunder och trots en aning förvirring vilken galleria som var Forum mötte jag upp henne med ett glatt humör. En god brownie och mindre smakrik kaffe senare gick vi ut på shoppingrunda, vi spenderade mest tid på apotekets ansiktskräm hylla och kom därifrån med fulla påsar. Jag förbannade mina skor och tänkte att jag skulle anamma ordspråket "det finns inga dåliga väder, bara dåliga kläder" och köpte ett par superfina gummistövlar, vita! Vi spenderade också mycket tid på phonehouse för att försöka lösa Ninas telefonproblem, lättare sagt än gjort eftersom hon inte har turen på sin sida när det kommer till det där. Och jag tror att som ett tack för sällskapet (jag va inte till så mycket hjälp) fick jag ett par springskor som hon inte kunde ha!

Jag sjöng högt i bilen till Mumford & Sons på vägen hem och var glad över dagens aktivitet!
ikväll har jag sorterat i flera lådor och försök packa ihop det jag ska ha med mig till Norberg, enklare sagt än gjort.. jag har alldeles för mycket saker!

Nu har moralen tagit ut sin rätt på mig. För ungefär 2-3 år sen blev även jag en medlem i Uppsala cykel maffia, jag "lånade" en olåst, lite trasig cykel som stod mot ett elskåp, målade om den och bytte sadel och kallade den för min. Vilken fantastisk hoj alltså, den var magisk. När jag flyttade från stan lånade jag ut den till min syster kompis, någon va ju tvungen att ta hand om min guldklimp. Nyss fick jag ett sms från min syster som berättade för mig att någon hade tyckt att min cykel var så fin när det stod låst utanför hennes väns port och tagit den och nu kallar den för sin. Ja, jag antar att det inte är mer än rätt, min tid var över. Det var dags för någon annan att "låna" cykeln.. men jag måste erkänna att jag är lite bitter över Uppsalas cykel mentalitet. Passa er för nu ska jag ut på cykel jakt!

Jag hoppas att ni alla uppmärksammar den fina bakgrunden jag har lagt till här på min blogg? Jag och mina prickar.. jag vet.
Det tog mig väldigt lång tid att hitta en med de finaste prickarna men nu tror jag att jag är nöjd!

Det är min sista hela helg här i Uppsala, tanken slog mig att jag skulle dra till reggae festivalen men när jag såg biljettpriset ändrade jag mig (ja, jag är ju verkligen tant när det kommer till biljettpriser). Istället åkte jag o syster på utflykt, mot Öregrund bar det av och självfallet stannade vi av på två loppisar och shoppade loss. Två kjolar, ett tygstycke, tre plåtburkar och ett rivjärn rikare! I Öregrund var det tydligen båtrace och vi hamnade mitt i marknads stånd och langos, inte riktigt vad vi ville ha ut av vår lördag. Det började regna så vi köpte rökt fisk, bröd och färska morötter och tog oss över med färjan till Gräsö. Med min kartläsare (utan karta) i telefon tog jag beslutet själv att köra vänster när vi landat på ön, de första kilometerna visade det sig vara en dum idé, men plötsligt, mitt i skogen uppenbarade sig Östersjön och en liten glänta! Där stannade vi, på klipporna, och åt vår fisk och njöt. Det var fantastiskt! Sen fick vi sällskap av ett franskt ungdomsläger, dom intresserade oss mycket och vi föreställde oss kärleksintrigerna och det hela blev som en tv-såpa. Det började regna igen så vi fick bege oss hem till Ängeby igen.
En toppen utflykt!

Idag ska jag äntligen få se Eclipse på bio!! (förlåt Gustav, men jag kan inte vänta längre nu)
Jag lyckades lura med mig Katta, hon tyckte inte tvåan var så bra men utan att behöva kämpa så hårt övertalade jag henne att följa med mig! Jag längtar och ska nog klä upp mig i min finaste klänning och drömma att prinsen är min!

Syster lovade att prata med Rober Pattinson om att gifta sig med mig och komma till
Gräsö och bygga ett hus åt mig. Jag har redan sett ut den perfekta platsen!

Nu ska jag börja packa i mina förbannade lådor inför min flytt, för tro mig.. det är en Hel Jävla Del att packa!

För er som är intresserade kommer här ett litet utdrag från mina senaste höjdpunkter.
Katta förgyllde en dag med sitt strålande leende och härliga skratt, vi åt en mindre tillfredsställande sushi buffé på Dragon palace, letade efter skor (till henne!!) och fotade varandra på Åhlens tak.Jag har hängt med syster och skrattat så tårarna rann. Jag har spelat piano och köpt högtalare till min dator.
Idag gick jag till tandläkaren, och bortförklarade bristen på tandtråds användningen med min nya ursäkt "jag har ju semester". Hon nöjde sig med det och tog bort lite tandsten och sa att vi skulle ses om 2 år igen. Jag har vart i Alunda med min brorson, vi tittat på modelltåg, det var fantastiskt roligt.. även om jag blev stucken av en geting. Han förgyllde min dag med "Faster, du är vacker" och "Jag älskar dig".
För att kompensera mina senaste klädinköp har jag slängt ytterligare en full ikea kasse med kläder, och nu slänger jag två favoritväskor. En Ålands tripp är på ingående, likaså en Stockholms vistelse och även om jag gärna förtränger det står även "packning" på schemat.

Idag fick jag ett brev från min skola som bad mig välja vilka ensembles jag vill vara med i.. och att jag gärna får ta med mig eget instrument (varför har ingen uppfunnit ett uppblåsbart piano?). Det börjar alltså närma sig, jag flyttar om 9 dagar och börjar skolan om 11, jisses! Känner mig fortfarande väldigt nöjd över beslutet att börja plugga igen och jag tror det kommer bli toppen!

Nu ska jag ta ett glas vin.. "jag har ju semester"!

Hemkommen från Leksand. Med ord är det omöjligt att beskriva hur kär jag är i Dalarna, hur mycket jag önskar att jag bodde där. Det är den finaste platsen på jorden (jag är inte enormt berest). Ett lugn svepte över mig så fort jag satte mig, med solen i ögonen, på Johans altan och jag njöt till fullo av utsikten, rödvin och spelmannens gitarrspel. Magiskt.

Så tillbaka till Ängeby och jag har redan fått tampas med den här obotliga rastlösheten som är lika ettrig som mygg. Aldrig har mitt körkort varit så älskvärt, inte heller har Volvon fått brumma så mycket tidigare. Systerhäng, IKEA, pysselaffärer ICA och Siba. Jag har köpt tyg, en vitlökspress, skitstora vinglas, magneter och högtalare - spendera pengar är ju som sagt något jag är duktig på!
Jag har förflyttat symaskinen upp till övervåning där jag dragit ut lådor, öppnat skrin, rivit i tyget, ritat mönster och limmat ihop fingrarna. Här är ett av alla mina hundra pysselresultat:

Mormors gamla knappar.

Superduperlim (pappa sa att man skulle ha lite, men ju mer rödvin.. destomer lim, vilket bara resulterade i att jag limmade ihop mina fringrar), tråd, magneter och en helmassa rödvin.

 

och se så vackert det blev, magnetknappar!

...eller ja, för er ser det såklart ut som helt vanliga knappar.