Höstlov!

Som ristat i sten var jag självklart nervös igår på ensambleuppspelningen, men jag var hade mitt favorit läppstift på mig och kände mig på topp trots allt. Jag spelade lite fel och framför allt svagt antar jag (jo, man kan göra det även på ett piano).. medhördningen till mitt piano var så högt att när jag stod där och förbannade vår ljudtekniker som inte förstod att det här inte är låtar där pianot ska höras mest... för jag förstod ju inte att det var min medhörning och inte ljudet ut från scen som var uppskruvat i en sån hög volym. Nåväl, nu vet jag till nästa gång!

Igår drack vi några glas vin hemma hos Jacob, för att få säga hejdå innan höstlovet. Jag blev lite melankolisk och hade seperationsångest och tänkte.. hur ska det kännas när det här året är slut? Jag vill inte spekulera mer i det nu, det är ju långt kvar till dess. Jag och Hanna gick hem i tid, drack lite te och njöt av varandras sällskap i soffan, fina vän!

Idag åker jag till Umeå, för att äntligen få ligga i Anna-lottas soffa, dricka kaffe vid hennes köksbord, shoppa, få lite själavård, äta god mat och ta långa promenader. Jag har tur och får sällskap av Petrus hela vägen upp, han ska också hälsa på vänner i Umeå, jag planerar att vara irriterande medresenär och testa hans tålamod! (och mitt)
Jag stannar i Umeå fram till onsdag och då tar jag flyget (ja, flyga.. jag längtar verkligen!) till Arlanda och spenderar de sista dagarna i Ängeby. Hundar, kaffe, gamla pianon, mor och far, Volvon, Theo-prutten, Farmor, marknad och fika med vänner! Inte för att jag egentligen längtar till Uppsala eller till mitt gamla flickrum som inte egentligen finns kvar, men det blir fint att träffa vänner, familj och höstlöven i skogen!

Nu ska jag slänga i mig lite frukost och sen gå och sjunga med Sebbe!

På återseende!

barndomsminnen, filmregissör och solist.


Alla har väl barndomsminnen, ett av mina starkaste inkluderar faktiskt också musik. Jag gick aldrig på dagis, min mamma var hemma med mig (till jag fyllde 13 år) och när mamma sydde, betalade räkningar på sitt "kontor" strök, bakade bröd, planterade om blommor, sorterade strumpor eller gjorde andra typiska "hemmafrus sysslor" lyssnade hon alltid på Leonard Cohen, och jag hängde självklart i kjolen hennes (till jag fyllde 13 år) sjungades på låtsas engelska. Jag kan fortfarande dom där låtarna på skivan "the future", i sömnen. Nu har jag gjort en ny playlist på Spotify med massa Cohen låtar, den lyssnar jag på just nu och ler.

Nog om min nostalgitripp.
Vi har "inspirations" vecka på skolan, tema Film. Jag och mitt super mega filmteam gör en film om vår arma stackars kaffemaskin på skolan, den som alla hatar och svär över. Självklart med ett lycklig slut och med ett kärleksfullt budskap. Jag har precis kommit hem från den sista tagningen och längtar till i morgon då vi ska klippa ihop allt!

Igår uppträdde jag också med min vokal-ensamble. Jag sjöng solo på första versen och hade en ångest som isa genom ådrorna på mig i söndags.  Jag och Hanna övade och övande, kanske mer på mitt självförtroende än på själva låten -  som jag egentligen kunde! Dagen D kom och kallsvettig med en klump i magen gömde jag mig taktiskt bakom trummisen uppe på scen, jag märkte inte riktigt att jag öppnade munnen och att toner kom ut förrän jag gick av scenen. Jag fick tummarna upp av Jacob, ett brett lugnt leende från Sebbe och en kram.
Jag övervann den rädslan trots allt! Önskar man se det här på film får man be mig snällt, skicka blommor, choklad och muta mig bäst man kan för att få tillgång till klippet på Facebook.

På torsdag är det en annan ensamble- konsert, fyra andra låtar att klinka fram på piano. Men just nu är jag för trött för att börja oroa min nervösa mage för det, men tro mig.. det nervositeten kommer att infinna sig även då!

Nu tar jag en sista "nynning" till Leonard Cohens "take this waltz" och somnar lugnt.

God natt!


så här på morgonkvisten.


Det är lördag morgon och jag vaknar för andra gången idag.
Hanna skulle till Västerås för att göra högskoleprovet och utan att egentligen verkligen tänka till på vad jag gav mig inpå erbjöd jag mig att köra henne till Fagersta station kl 6.15. Kallt, mörkt och frostiga bilrutor som behövde skrapas. (lars hade ingen skrapa heller så vi fick använda Hannas matlåda) Men när bilen väl var varm och jag såg ut genom fönster rutorna vad det ganska mysigt, jag älskar ju att köra bil!

Nu har jag dock ont i huvudet och känner mig lite stressad över att systemet stänger kl13, lika så en loppis jag vill gå till. Ikväll är det hallowen fest i Risbergsverkstad, jag och Amelie ska på dejt (som män) med Petrus och Kalle (som damer), toppenkul... fyra toast!

Igår hade jag en härlig sånglektion med Sebbe igen, vi skrattade jättemycket och som "sångläxa" ska jag sjunga "cold desert" med Kings of Leon. En mycket bra låt, och jag kan klämma i med min bröströst!
Resten av kvällen hängde jag med Petrus och vi reste runt i världen med hjälp av Google - Maps.
Från Ängeby, till Sollefteå, till Lisabon till New York, till Frankrike och Spanien och slutligen bergen i Indien - vem behöver pengar när google-maps finns? (jag, för att inte känna mig ännu mindre berest och fattigare)

Nästa vecka på fredag åker jag till Umeå, jag längtar så mycket och det ska bli så skönt och härligt att få leka med bästa vännen i flera dagar! Lyx!

Nu är det dags att släpa mig till systemet!

Kling Kling från Ring

en måndags sång.

Antingen börjar jag bli gammal eller så har jag för roligt, för jag minns knappt vad jag gjorde i helgen.

Jag lyckades i alla fall lura en extrem-bakis Amelie att sätta sig på en buss till Avesta med mig. Vi båda behövde nog komma bort lite från Norberg och vi trivdes väldigt bra bland trånga gångar med kläder, långa köer och av att slösa bort lite pengar på saker vi inte behövde! På kvällen lyxade vi till det med god mat och en film klassiker (pretty woman). Igår, söndag, färgade jag håret och gick sen ner till sjön för att njuta av solen och spegla mig i vattnet!
På kvällen hade sång och komp- linjen genrep i mitt sovrum (skolan var låst) och jag fick njuta av deras vackra toner. Innan jag somnade hade jag också lyckats boka biljetter till Umeå!

Idag har jag gjort allt och ingenting. Jag har haft sånglektion med Sebbe igen och idag kom jag glatt och lätt upp i tvåstrukna C, att sjunga nasalt is the trick! Sen övade jag på ett pianosolo till "baby love" -låten som vi spelar  soul ensamblen och tror jag börjar nosa något på spåret, G-blues skalan är de enda tonerna jag hör i mitt huvud nu för tiden. Samtidigt som jag ska klara av bedriften att sjunga överstämma på den låten ska jag också spela en klurig takt på pianot - Det kallar jag multitasking.


Äventyret fortsätter helt enkelt.
utmanar. revolterar. tar i. vågar. och försöker andas däremellan!

Radiotjänst - årets höstdepression!

 

Om jag säger "radiotjänst" får ni också rysningar i hela kroppen då?
Det ger ungefär samma skräckfyllda känsla som att om man skulle nämna det riktiga namnet på "han som inte får nämnas vid namn" i Harry Potter världen.
Jag har sällan hört något positivt om radiotjänst, ingen är direkt nöjd, men betalar snällt 2500kr/år.
Jag har hört många skräck scenarion om hur kostymklädda partydödare kommer och knackar på dörren och vinkar glatt till en i titt-hålet i dörren, hur man dragit ner persinnerna, skruvat upp musiken och lagt sig under täcket och gömt sig. Jag har också fått ett telefonsamtal till min mobiltelefon från Radiotjänst som sökt min syster för att kräva henne på pengar (jag sa åt dom att eftersom dom va så duktiga och hittade mitt mobilnummer borde kunna hitta hennes nummer). Eftersom jag varit folkbokförd på en adress där snälla 50-talister redan betalar radiotjänst har jag i 24 år sluppit undan den här summan, men nu har även pesten drabbat mig.. och den tycks vara väldigt svår att smärtstilla. Eftersom jag är tant kan jag även vara en gnällig sådan, snål är jag också... så jag ringde upp dom och skällde ut dom för att ha skickat en faktura till mig som jag inte ville ha, men jag fick smäll på fingrarna och kallades för lagbrytare och osamarbetsvillig. Må så vara!

Av rent intresse (och eventuellt framtida hotbrev) facebookade jag hur många grupper det fanns för just Radiotjänst, tror att bilden nedanför talar för sig själv.




konsekvenser av begär


jag måste verkligen sluta hetsäta russin. nu.

tar mig friheten att få citera:


Du är fri och tar allting för givet, du kan skratta åt livet.
Du lever för stunden, precis som jag.
Det är nudlar och lånade pengar, du har grå efterslängar men lyckan i grunden, precis som jag!

Vi är som personifierade Nittiotal  i ett virrvarr av chanser och val.
Ont om rutiner, gott om dåliga vanor, gott om kitchiga planer.
Jag lever för kicken, precis som du!
Jag blir oinspirerad och ledsen av kraven och stressen.
Jag har frihet i blicken, precis som du!

Här står livet i farstun, så nära inpå men det är nåt som gnager ändå...

Det kallas tvivel, det där som stör Det kallas för en klump i magen och ett konstigt humör!

3-takt.


Jag hetsäter russin igen. Varför? Ingen aning.

Ikväll unnar jag mig att göra ingenting. Det är bara jag och Hanna hemma i kollektivet, hon spelar gitarr här bredvid mig och jag skådar vår nya Håkan Hellström- vägg som vi gjort. Det är ett dovt surr i mina öron och  jag har skavsår under läppen av allt snus.

Jag har funderat på om man kan bli stressad av roligheter, att det kan bli för mycket skratt och för lite ensamhet?
För nu när jag sitter här, utan massor av människor omkring mig, blir jag på nåt konstigt sätt lite rastlös. Det är som att jag inte längre minns hur man är själv och vad jag brukar göra när jag är ensam. Ska jag någonsin sy den där klänningen, virka den där mössan, baka det där brödet, sortera mina skivor i "bäst just nu" -ordning, klä upp mig i mina finaste klänningar, skriva långa brev och sjunga högt till Miss Li? Jo, på höstlovet!

Förutom den här lilla stressen som oroa mig, och som jag lätt gömmer undan, rullar allt på som vanligt.
Härom kvällen satt jag full vid pianot och njöt av toner, inte undra på att det är så många bra musikstycken som komponerats fram med alkohol som grund! En annan dag satt jag och Sebbe och improviserade blues tillsammans, fyrhändigt på piano. I Soul ensamblen spelar jag massor av synkoper och njuter av det. I skogen finns det jättemycket svamp som jag plockat. Ute skiner solen och löven är gula. Jag har inga pengar på mitt bankonto. Och idag drog jag en ordvits när jag sjöng i ettstrukna Bess. "Bess är Bäst" (nej okej, för er gamla Dublin-bor kanske det inte är en godkänd ordvits).

Nu ska jag gå och mysa lite med Roland!

Heppåer!

denna onsdag

dagen, lite kortfattat:

08:00
jag vaknade av att byggarbetarna borrade i väggen
08.30 var jag ute o rastade mina joggingskor
09:15 åt jag frukost framför tvn
10:40 stod jag på ICA och hämtade ut två paket
10:45 var jag överlycklig över innehållet i mina två paket (massa spets från min syster, ett par skor och en väska från Ella)
11:00 slog jag på trummor
12.20 åt jag lunch
13:00 satt jag och skrev ner takter på notpapper
14:10 spelade jag blues
15:40 hade jag stäm-rep med mina Altar
16:30 improviserade jag i D-dur skala
16:40 spelade jag och Petrus vår dag för varandra på piano
17:10 övade jag magstöd, hals-avslappning (näe, det är verkligen inte ett ord) och falsett med Petrus och Sebbe
18:10 spelade jag trummor och jammade
19:15 gick jag över till Petrus/Amelie och stekte pannkakor
21:00 fick jag massage
23:00 borstade jag tänderna
23:46 hörde jag hur grannarna gick på toa


syster <3

 

I söndags var det två systrar, med alldeles för långt avstånd mellan varandra, som saknade och längtade
efter varandra.

Otrolgt mycket.


låt mig presentera...

Det är fredag idag, men jag luras av min lektionsfria dag och tror att det är Lördag. Tänk vad trevligt det kommer kännas imorgon när det Inte är söndag!

Idag har det nya rockbandet "Dot Sisters", som ska ta er med storm, haft sin första repa. Vi är ett järngäng på sex coola brudar som rockar loss på diverse instrument - vi är inte bara snygga vi låter bra också! (det här lät som en kontaktannons i Frida, om den tidningen hade haft kontaktannonser)
Finns inte så mycket mer att tillägga om det, vi är helt enkelt bäst!

Jag fick sova ut i morse, eller jag hade ingen väckarklocka och vaknade när jag kände att jag behövde. Började dagen med en promenad och sen kom jag in för att avnjuta en god müsli och kaffe! Sen ödsla jag tid på att hitta något att sätta på mig och Made some Love with Roland (mitt piano).
Vd lunch kom jag på att jag köpt en grönsak som jag inte vet vad sjutton det kan vara för nåt, en rotfrukt av någeslag som luktar väldigt starkt, jag slängde in den i ugnen och åt den med hummus och nöjde mig i ovetandet.

Ikväll ska vi på en konsert, om jag förstått rätt så är det ett jazz-band och det kan man ju såklart inte missa. (mest för att det är det enda som hänt här i Norberg sen jag flyttade hit). Jag och Kalle ska vara snygga, som vi alltid är.

Eh. Egentligen ville jag bara förbereda er lite för Dot Sisters... så...

Tack och Adjö!

RSS 2.0