Annica

I torsdags överraskade jag min mamma, hon visste inte att jag skulle komma hem för att fira hennes födelsedag.

Med tårar på kinderna höll hon mig fast i ett järngrepp i sin famn och visste inte om hon drömde eller inte.

På lördagen, hennes födelsedag, började vi på Scandic hotell med frukost för att senare åka till Ängeby och där väntade finska släktingar!

Vi hade en otroligt rolig fest, mat, öl, sång och dans. Syskonskaran Ring med Far briljerade med sina musikkunskaper och försökte samspela på fyra enkla ackord, den ensemblen lades fort ner när ingen kunde hålla takten eller ens spela rätt.

Jag fick sova på köksoffan inte direkt en prinsess-säng men min morbror klappade mig så fint på kinden på söndagmorgonen att mitt ryggont fort glömdes bort.

Hundar, gott kaffe, bilkörning, plockgodis, mat och familj.

När jag igår pussade hundar, kramade mamma och syster för att resa tillbaka hit till Dublin var det med stor ångest. Jag hade fått så lite tid med dom. Men eftersom jag hade fått alldeles för lite sömn den här helgen kunde jag sova gott på båda bussarna till Skavsta. Och väl där höll Anna-Lotta mig sällskap i telefon, jag höll nästan på att missa att gaten stängde på grund av vårt djupa samtal. Skönt att höra hennes röst, få prata och analysera med henne.. men det gjorde också det lite tyngre att säga farväl till Sverige och när flygplanet sen lyfte från marken föll en liten tår och jag fick ont i magen.

Nu är jag ändå här och min tisdag började med att min buss inte kom så jag blev försenad till jobbet.

Jag kan i alla fall njuta av mildare temperatur, fina människor och en helmassa choklad som ligger i min resväska!