envis och ihärdig.

Igår tog jag en genväg hem som visade sig vara en rejäl omväg, det tog mig 20 minuter extra att komma hem. Men solen sken och jag fick köpa en lågenergilampa på konsum så jag var ganska nöjd. Dessvärre vandaliserade någon min cykel (det kan mycket väl ha varit jag som klantat till mig, men det är ju alltid roligare att skylla på någon annan, speciellt ligister) så min högra trampa har blivit sne och snurrar liksom inte runt, väldigt irriterande o svårt att cykla med. På vägen hit i morse fick jag koncentrera mig väl och arbeta tekniskt för att ta mig fram i tid.

Efter god middag och chatt med syster tog jag på mig träningskläderna och sprang ut i solen. Hågadalen är fantastiskt och med sällskap av The Cat Empire hade jag en fin stund. Ute på kullarna (bland de gömda djuren som bor där) stretchade jag kroppen i solskenet, magiskt. När jag kom hem till mitt hus hittade jag en jättefin grön fåtölj utanför porten, jag satte mig ner och hämtade andan efter springturen och insåg ganska snabbt att det här va ju en fåtölj värd att släpa på. Envis som jag är släpade jag in den odrägligt otympliga fåtöljen genom porten, in i hissen och slutligen in genom det alldeles för smala dörröppningen till min korridor. Där står den nu och glänser och väntar på att bli tvättad och älskad. Fantastiskt! Ja, jag måste erkänna att jag är ganska stolt över mig själv och min styrka. Sen att jag inte lyckas att fixa min cykel-trampa är något vi inte talar högt om, det är kunskap som jag inte har ,så jag ska till cykeldoktorn efter jobbet!

Jag har en extrem längtar efter Dublin och önskar jag hade råd att åka över och tillbringa helgen på kullerstenarna, bland klädgalgarna på penneys och på pubarna. Men det har jag inte så jag får gå på loppis istället och förhoppningsvis tar jag en tur till bad! =)






Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0